Då blev jag less...

I morse var jag inte alls så där måndagstrött som jag varit de senaste måndagarna, inte för att jag hoppade ur sängen precis men jag var ingen zoombie heller...
och jämför man med gårdagskvällens utmattningströtthet var jag ju jättepigg...

tills jag ställde mig på vågen - då blev jag sur....

sen blev jag less.
Nu är jag trött på det här hoppandet upp och ner...
Här går man ingeonom en vecka med stress, fest, fel mat, goda drycker och jag vet inte allt utan att det märks ett dugg på vågen...
Så kommer en skön helg då många ogjorda saker gjordes och många andra bitar kom på plats,  jag hade tid att vila, och åt som jag skulle. Hade tid med en timmes powervalking på lördaseftermidagen och tog bara ett glas rött vin på hela helgen...

Hela söndagen var en enda stor vila, en dag på spa med brunch med tjejerna i familjen, allt var bara lugn, lugn och åter lugn... lite promenerande fram och tillbaka till tunnelbanan och när jag kom hem var jag så avslappnad att jag knapp orkade hålla mig vaken för att se solsidan....

och vad hade jag för det? Upp 1,5 kg!

man kan ju tro att kroppen sög åt sig en massa vatten när jag satt där i ångbastun.....
för jag tror att det är vätskebalansen som spökar den här gången, jag var otroligt törstig i går kväll och fick knappt på mig ringarna i morse- det brukar vara ett tecken....

men det blir ju inte roligare att vara duktig i alla fall- nu är jag ju på den där sabla 80 siffran igen!

jag är så less nu
less på ägg, keso och kött så jag orkar inte ens tänka på allt gott man ju faktiskt kan äta när man kör dukan.


i m orse gjorde jag en sk utrensande smothie i hopp om att gå igång magen, men ännu har inget hänt.
till lunch blev det köttfärsrester sen i lördags
jag tog en promenad i solen på lunchrasten
och till middag blir det galett med kalkonskivor

Jag är så less, och i morse var jag nära att ge upp.... men nej jag tänker inte göra det den här gången.....
om jag så ska få tvinga i mig keso, ägg och kött i veckan så ska jag tillbaka till 70 talet igen!

Håller tummarna för att ni andra Dukanvänner inte heller ger upp fast ni funderar på det då och då....

Puss och kram