Lite konstiga tankar med tanke på att jag ju nått mitt mål och är i konsolideringsfasen då vikten ska stabilisera sig.... men det känns så motigt för det känns som om jag bara går upp och upp och upp dag efter dag.....
Det är en märklig känsla eftersom jag håller mig inom mina tänkta ramar att väga mellan 77 och 78....
Kanske är jag innerst inne inte helt nöjd med min nya vikt och vill gå ner lite till? eller har jag inte riktigt förstått hur bra det gått att gå ner så här mycket?
Så jag tittade tillbaka lite på hur den här resan varit och vart den tagit mig....
Allra först började jag med en fastekur på 5 dagar, jag hade inte hört talas om Dukan då och gick ner 3kg.
Direkt efter upptrappningen från fastan gick jag in i en 5 dagars attackvecka och tappade 2,5 kg till
och efter 3 veckors crusing hade jag tappat 6,1 kg och insett att Dukan var min grej....
Sen gjorde jag ett semesteruppehåll- och gick upp lite grann, men nu visste jag ju vad jag skulle ta till för knep så första dagen efter semestern blev min första attackdag / 5, då jag blev av mid 4,2 kg och var tillbaka på banan igen.
Efter 5 månaders attack och crusing hade jag gått ner 12,8 kg lagom till jul, då jag unnade mig att fira jul och gå upp nästan 2 kg.
De där två kilona tog jag tag i direkt efter helgerna- en ny attackperiod på 5 dagar och jag kom ner till min lägsta vikt någonsin, jag hade gått ner 13,7 kg och var så superglad.....
Det är roligt att crusia, att se hur siffrorna på vågen ändras vecka efter vecka, förutom när man står i platåer, att vara i konsolideringsfasen känns som att vara i en crusing platå- det händer inte mycket på vågen....
13 kilo har jag tappat på ett knappt halvår- det gick så lätt, det är så fantastiskt och på köpet fick jag bättre kondition, bättre sömn och en bättre hälsa......
Jag kan bara inte fatta det är sant....men jag tänker inte ge upp, jag tänker fortsätta hela konsolideringen, det får vara hur tråkigt som det är att ställa mig på vågen.....
Du har gjort en fantastisk resa, och klarar konsolideringen bra.
SvaraRaderaDet är ju det den handlar om, att vågnålen ska stå still, och det är ju inte lika hisnande roligt som när den går ner.
Jag förstår dina tankar, och undrar hur jag kommer att tänka när jag kommit dit för att stanna ett bra tag.
Man kanske måste fortsätta med delmål, inte viktras då utan något annat, belöningar vid utsatta tidpunkter om man skött sig och inte gått upp, för att orka fortsätta i samma goda stil.
ja, Mona du har rätt- en belöning när vågen visar det den ska är ett bra sätt att hålla motivation och fokus uppe. jag ska fundera lite och se om jag kommer på nåt, först veckomål nu under konsolideringen och sen kanske månadsmål, halvårsmål och årsmål...
SvaraRaderaTack!